Det är tunnelbana, båtar, spårvagnar, linbanor, bergbanor, taxis, färjor och säkert något jag glömmer i hastigheten, som är smidiga sätt att ta sig någonstans. Men i bland är det fint att inte vara på väg någonstans alls och då vill jag verkligen rekommendera en tur på en djonk! På Victoria Bay mellan Hongkongön och fastlandet. Vi var ett litet glatt gäng som mönstrade på. Jag fokuserar på det viktiga… Sofia, Anders och Erik. Vi åkte med den lite mindre djonken, det finns en stor också. Vår var mysigare, den heter Duckling, ta den om du också vill göra en sån här liten tur. Tog en timme, det var lagom. De bjuder på ett glas av ”något-att-dricka”. Alla de där ljusen, de är svåra att fota men fantastiska att titta på. På vägen hem passerade vi genom köpcentret Harbour City som … Läs mer
Äta fågelbon?
Javisst! Kan man äta vad som helst? Jaha, då. Här i Hongkong finns i alla fall väldigt mycket saker som inte tagit sig in på hyllorna på ICA och Konsum ännu. Till exempel sjögurkor. Här ett några olika varianter. Fiskmarknaden, fiskar av alla slag, ålar, humrar, bläckfiskar, snäckor och musslor och massor av vattenlevande djur som jag aldrig sett förr! Och paddor, i burar. Väldigt ovant. Plötsligt lite kakor… …och blommor. Krabbor i små paket. Jag har lite svårt för det här… Minst sagt. Lite bark? Te! The real deal. Och så fågelbona! Jag nämnde dem i går lite i all hast, men nu ska du får höra. Det här är en riktig delikatess! Man samlar in gamla svalbon, rengör dem så mycket man kan och man hävdar att kvinnor och framför allt mammor är bäst på detta jobb. … Läs mer
Var ska jag börja!?
Nu har vi varit i Hongkong ett par dagar och jag kommer hela tiden på mig själv att jag går runt och gapar. Det är så otroligt mycket att titta på och som jag skrev tidigare, det här stället är definitivt inte som hemma. Och det är fantastiskt. Det mesta här högt. Och smalt. Marken är svindyr så man bygger smalt och högt. Och så måste ju drakarna kunna komma fram när de kommer flygande. Om man bygger brett, då bygger man ofta in hål i husen så drakarna kan flyga fram genom dem. Jättesmart ju. Hemma på min gata. Notera byggnadsställningen i bambu till vänster i bild. Till höger, med den vita fasaden ligger en butik som säljer torkade fågelbon, en riktig delikatess. Tydligen. Det ska jag berätta mer om en annan gång. Olle är här! I Soho bor … Läs mer
Hongkong baby
Jag är i Hongkong och det är helt fantastiskt. Helt underbart att vara långt hemifrån och att det verkligen är ett annat land en annan kultur. Det är inte som hemma. Och jag undviker noggrant McD och Starbucks! Utsikten från vårt hotellrum. Vi bor på 99 Bonham, verkar vara ett perfekt läge. Det första vi såg av Hongkong efter tio timmars direktflyg. (SAS) Taxi till hotellet. Tungt namn. På flera språk. Och fel åkte vi. Håll alltid dina gudar och andar på gott humör. Vad ska vi äta ikväll..? Här är det tidig fredagskväll och det känns som att det här varit världens längsta dag! Nu blir det mera promenera och en middag på det. Kram från Hongkong. /Titti
I tidningen
Jag är i tidningen i dag jag. Och nu har jag förvandlats till expert på den där skotska ön som jag var på för några veckor sedan. Nog för att jag tyckte att det var fantastiskt vackert och en stor upplevelse och jag vill verkligen tillbaka. Människorna var härliga och jag älskade att vara där. Men expert är jag inte. Mer än i tidningen i dag Kul. Det är Svenska Dagbladets SvD som har reportaget. Och här kommer några av mina egna bilder från min resa till Islay för ungefär en månad sedan. Jag ska tillbaka. Kram, Titti
Samma samma men olika
Många av bilderna från vandringen, äventyret och utmaningen på den skotska ön Islay är snarlika, det vackra landskapet fortsatt i oändlighet och var makalöst vackert hela tiden. Även när vädret var uselt. Här var det inte uselt, bara normalmulet. Fr v Keishi, George, Chris, Ed och Alexe. Glädjande nog klarnade det upp och det var dags för ännu en tävling OCH lite kultur och historia, gillar det jag. Älskar looken. Kildalton High Cross, ett av de finaste och mest kompletta kristna kors som finns i Skottland. Det gjordes för ca 1300 år sedan. Sjukt rolig bild!! Det dök upp en guide som hade massor av fantastiska saker att berätta om platsen, det var faktiskt bara jag i hela gruppen som var pepp på det! Den här bilden säger verkligen allt om hur eftermiddagsdippen kom och tog de flesta av oss … Läs mer
Morgon mitt i ingenting
Första morgonen när jag till slut lyckats klä på mig inne i det lilla enmanstältet (höll på att stoppa ner liggunderlaget i byxorna) såg det ut så här (ovan) när jag drog upp tältdörren (eller vad man kallar tygfliken…), tät dimma och en sikt på ett par meter, aningens fuktigt skulle man kunna säga men varmt. Märkligt nog tyckte jag att morgnarna var härliga, jag som inte gärna är utan ett badrum med rinnande vatten. Men nu luktade ju alla ungefär lika illa! En liten blandning av morgnar och frukostar. Vi fick en färskvattensleverans (en av få saker vi inte behövde lösa själva även om det ingick vattenreningstabletter i packningen) och det blev lite tokigt när de skulle åka igen… Min look för dagen, samma som alla andra dagar. Jepp, svettig igen. Alexe och jag forcerar meterhöga ormbunkar och det … Läs mer
Into the untamed wild
Efter lunch den första dagen snörades vandringskängor och paniken spred sig när vi alla insåg att vi inte ens klarade att packa våra ryggsäckar, inget fick plats. Jag övervägde att bära mitt tält i famnen. Men det löste sig, när en av de där fd royal marinesnubbarna tittade strängt på mig så tog jag i ännu mera och då fick både tält och vattenflaska plats. Vi hade bara gått ett par minuter när vildmarken gjorde sig påmind, se bilden ovan. Jag försöker se oberörd ut men på insidan tänker jag, hur f-n ska jag orka trava runt med den här 20 kilosklumpen på ryggen i dygn på dygn på dygn. Lustigt nog orkade jag det. Även om det bitvis var ganska olustigt. Så fruktansvärt vidrigt jäkla jobbigt, inte hela tiden men ofta timmar i sträck. Jag är väldigt stolt över … Läs mer
It begins
Så kom den första tävlingsdagen. Vi började på Ardbegs destilleri där vi fick lära oss väldigt väldigt mycket om hur man faktiskt får vatten att bli det vi kallar whisky. Det blev också väldigt mycket konkreta instruktioner kring hur man tar hand om varandra när man är långt från all ära och redlighet. För dit skulle vi innan dagen var slut. Men först en ordentlig frukost, mer rejäl för vissa än för andra. Told you Chris, I was impressed… And Dave, a very strong start! Full English breakfast, de här killarna åt som om det aldrig mer skulle koma mat deras väg, det hade jag väldigt roligt åt. Sedan insåg jag att ingen av oss visste när vi faktiskt skulle få äta igen. Och vad!? En av destillerats största utgifter är – vit färg! Vart tjugonde år beställer man nya … Läs mer
Mitt äventyr i Skottland
Stackars bloggen har blivit lidande under mina dagar på äventyr i Skottland. Jag kom dit och utmaningarna började direkt och lika snabbt försvann alla möjligheter till uppkoppling och bloggmöjligheter. Jag leddes nämligen rakt ut i ingenting. Nu ska jag berätta om ett av mitt livs största upplevelser. Jag har lärt mig massor, om mig själv, överlevnad, kartläsning, vilka växter kan man äta, livräddning, göra upp eld och jag reser ett tält snabbare än de flesta numera, jag var nämligen ansvarig för att allas enmanstält som skulle resas varje kväll..! Jag har också lärt mig massor om whisky, min resa arrangerades nämligen av destilleriet Ardbeg som gjort whisky i mer än 200 år och jag hade förberett mig på en resa med mycket slit men också en massa gulligull, så där som en pr-resa kan vara. De vill att man säga … Läs mer