I dag var det dags igen, där stod hon och väntade på gymmet, Lofsan min PT. Och sedan tog hon nästan livet av mig. Som vanligt!

Hittade en artikel om min träning som jag glömt att visa, läs om du vill!

Här är ett litet smakprov. Tidningen är Sporthälsa.

Egentligen tror jag att mitt tränande går ut på att liksom rycka ett plåster. Jag river av den, träningen, och bäst är det när jag får gå hem. Turligt nog gillar jag Lofsan och hon och jag har mycket att prata om också, utöver tränandet, det är mitt favoritsätt att maska på. Tycker generellt mycket om att prata… (Men hon har genomskådat det.)

Svettiga hälsningar!
/Titti