Veckan innan jul och veckan innan sommarsemestern är stressiga för alla antar jag och tror jag. För mig är det som slutspurten i ett långt lopp, på ett bra sätt. Sista veckan är alltid galen men också lite extra rolig. På fredag är det sista dagen innan jag drar på semester. Vi har ju aldrig gått på semester tillsammans förut här på bloggen men bara så du vet så brukar jag börja med en tvärnit. När allt jobb är klart på fredag drar jag i handbromsen, det brukar skrika till i däcken. Landet är första målet, dit åker jag och gör ingenting i några dagar. I N G E N T I N G . Sedan blir jag som folk igen. Det är märkligt att jag gör samma misstag varje år. Dels är det mycket att fixa på jobbet innan … Läs mer
Ska det vara så här?
I helgen köpte jag fjorton (14) trisslotter. Dels hade jag flera lotter som jag vunnit en ny lott på och så köpte jag några extra lotter själv. 420 kronor blev det nya lotter för. Blev jag miljonär? Ska jag sluta jobba? Är jag numera ekonomiskt oberoende? NEJ DET ÄR JAG INTE! Ska det vara så här? Är det här ens statistiskt möjligt? Min fråga till Triss-människorna är, om jag köper till exempel 10 lotter, vad kan jag förvänta mig för vinst? Jag skrapade alltså 14 lotter och på en lott vann jag 60 kronor (30 kr x 2) och på en annan lott vann jag 30 kronor. Är det bra eller dåligt? Jag blev i alla fall lite besviken. Inte en enda miljon. De här fjorton lotterna är inte direkt de första jag köpt i mina dagar. Jag borde ha … Läs mer
Trädgårdsfest
Avslutar helgen på landet. Jag har inte varit här på två veckor och det har trädgården sett till att utnyttja, den har gått helt bananas för sig själv när ingen tittat på. Pionerna är helt enorma och hur många som helst och högre än någonsin. Pioner är en favorit, såna står lite här och där i trädgården. Jag som inte gillar rosa älskar ändå de här. Det märkliga är att jag har flera som egentligen ska ha vita blommor men de blir rosa ändå. Alla utom en. Skumt. Det har tydligen med jorden att göra. Jag har också blå hortensior, men de blir också rosa! Rabatten levererar. Irisarna och vallmon har helt brakat loss. Och en massa blommor som jag inte vet vad det är. Och en sväng förbi vattnet. Promenerade vidare och fick med mig lite tjusigt ogräs hem. … Läs mer
I rutan
Tillbaka i Stockholm var det dags för lite jobb. Roligt jobb. Bokpanelen i Nyhetsmorgon samlades i morse för sista gången den här säsongen. Jag, Martina Montelius och Daniel Sjölin tipsade om böcker som vi tycker att man kan läsa i sommar. Jag tipsade om Liv efter Liv av Kate Atkinson som jag själv blivit tipsad om av Pekka Heino som slukar böcker. Liv efter Liv handlar om Ursula som föds…och dör. Och föds och dör. Igen och igen. Till slut inser hon att hon har en gåva och hur hon ska använda sin återkommande återfödelse. Det kan var lite förvirrande innan man kommer in i boken, det är lite olika årtal, det skiftar hit och dit i tid mellan kapitlen och i ena kapitlet dör Ursula eller någon annan men så är hon återfödd i nästa kapitel. Jag tycker ju … Läs mer
Mera midsommar
Jag är så glad att jag kraschade en midsommarfest också. Hos Kicki, Madde var där och min bästis Sanna. Och deras sambos, pojkvänner och äkta män. Barn, en massa barn också. Bland annat min gudson Victor och hans bror Ludvig. Victor är killen med färgglad tröja. Killar fotar sina tjejer. Jag fotar dem. Vänner, fasen, det är bra grejor. (Jag vet, en öppen dörr.) /Titti.
Midsommarafton
Det blev en skön blandning av aktiviteter i går. Det är det fina med att inte ha en massa spikade traditioner som har med platser, mat eller människor att göra. Vi gör lite vad som helst bara vi är tillsammans, jag och Erik, vi och kompisar eller vi och familj. I bland slår vi i hop alla de ingredienserna. Vi skulle till och med kunna äta pizza på midsommarafton tror jag. Men nu gjorde vi inte det. Jag började med att slänga i hop en midsommarstång… Eller rättare sagt, det hade man fixat åt oss i Furuviksparken, utanför Gävle, där vi började dagen. Jag har inte varit i parken på flera år men det blev ett fint återseende. Det var jättevackert, lummigt och mysigt. Inte Kommersiellt jippo alls. Jag kände mannen som var vd för parken i flera år, han … Läs mer
Nya
Nu har de fått komma ut. Mina nya gymnastikskor. Sneakers, trainers – kalla dem vad du vill. Jag köper minst ett par såna här varje år, vill ju att de ska vara jätte jätte jättevita! Nikes Air Force One. Passar till allt, chinos, kjol, shorts, kort klänning, lång klänning. Jag skulle gifta mig i ett par om jag skulle gifta mig. Walking on air. /Titti.
Glad midsommar
Traditionsenligt köade jag mig ut ur Stockholm i går, ändå åkte jag halv åtta på kvällen… Jag har inga direkta midsommartraditioner, det kan bli lite vad som helst, det varierar väldigt från år till år. Men det som aldrig skiljer sig är bilköerna. Nästa år kanske jag firar i stan. Med gångavstånd till allt. Ett mysig matstopp på vägen och här hade man midsommarpyntat! Hoppas du får en fin midsommar. Hur firar du, stort och uppstyrt, galet men mysigt? Eller litet, lugnt, gott och mysigt det också? Kram, Titti.
Living on the edge
Mot nya höjder. Ner kommer man alltid. Osv. Det är lite såna rubriker man i mitt fall skulle kunna sätta på den här dagen. Vilken dag. I dag var det nämligen dags att repellera (eller rapellera som det visat sig att det också går bra att säga) ned för DN-Skrapans fasad. Allt in the Line of Duty. Ännu ett märkligt uppdrag från mina kollegor som skulle genomföras. I direktsändning. Det är klart att jag hade kunnat vägra. Men det gjorde jag inte. Jag hatade tanken på att utföra uppdraget det men det går inte att låta bli. Märkligt. Att komma över kanten där uppe på taket, 85 meter upp i luften var ohotat värst. Att glida över kanten, rakt ut i ingenting, inget att ta spjärn mot med fötterna, inget att hålla sig i. Bara en sele och två rep … Läs mer
Himla högt
Sommarutmaningen. I dag kom den. Jag ska repellera från DN-skrapans tak och ner till marken. Ja, på utsidan av byggnaden, längs fasaden. Jag kommer att se ut som den klumpigaste och fumligaste hemliga agenten på uppdrag någonsin. Precis här kommer jag att ta mig över den 90 tradiga kanten på den 85 meter höga byggnaden. Jag tror i alla fall att jag kommer att lyckas komma över kanten. Men efter en hel del om och men och jag skulle tro att jag kommer att höras vida omkring… Varje gång en sändningssäsong närmar sig sitt slut så delar mina kollegor ut ett uppdrag, mina har haft höghöjdstema de senaste åren och i år slår det alla rekord… Det känns så klart vansinnigt. Jag kommer att ha klätterproffs som tar hand om mig. Jag kommer att vara fäst i en sele som … Läs mer