Jag hänger ute på landet, jag läser och läser, det är det bästa som finns. Särskilt när det finns tid och jag har möjlighet att verkligen komma in i det och få upp farten. I förrgår läste jag ut Nortons Filosofiska Memoarer av Håkan Nesser. Norton var hans ständige följeslagare, en fantastisk hund – en ridgeback. Det är är en underbar liten bok och är man som jag väldigt förtjust i hundar så vet boken var den ska ta – rakt i hjärtat. Har du hund, har du någonsin haft en eller funderar du på att skaffa en, läs den.

Att jag älskar hundar vet du, min senaste hund var Alice, en fantastisk hundflicka. Hon var en Welsh Terrier. När hon lämnade mig var det som att förlora en kroppsdel och trots att det är ganska många år sedan hon talade om för mig att hon var klar, så saknar jag henne varje dag. Jag tror aldrig att du träffat henne så jag tänkte att du skulle få göra det. Här är hon.

Jag får som vanligt en klump i halsen av saknad när jag tittar på gamla foton av Alice. Vi var med om mycket tillsammans, både roliga och tråkiga saker. Hon var med mig så fort det fanns minsta möjlighet.

För mig var det en lycka och helt perfekt att ofta få vara hundvakt till hunden Sally som också var en helt otrolig personlig, varm, rolig och busig. Ja, jag skriver var. Du har kanske redan hört, men nu finns hon inte mera. Det är ungefär en månad sedan som hon lämnade oss alla men framför allt sin husse Steffo och matte Carro. Deras saknad är förstås obeskrivlig men både jag och Erik saknar Sally mycket.

Finaste Sally.

Men det skulle ju handla om böcker. Läste ut den här i går:

Hatten av för Alex Schulman, bra skriven. Jag sträckläste. Man dras i i boken och den känns i magen och i hjärtat.

Nu håller jag på med den här:

God fortsättning!

Kram, Titti