När alla tävlingar var klara, vi hade vandrat, rott och klättrat klart, då duschade vi som vi aldrig duschat förr. Vi var så rena och luktade väldigt gott. Då var det dags att fira! Vi firade varandra, oss själva och så småningom firade vi också The ARDventurer 2016. Den individuella vinnaren av den totala tävlingen. Kvällen började i ett whiskylager: Och vi fick alla tappa upp en egen flaska med Uigedail från fatet och rakt ner i min flaska. Den kommer ingen att dricka, den ska bara stå och vara ett väldigt speciellt minne på en hylla i mitt kök. (Notera vad rent mitt hår är.) Eller rättare sagt, ingen kommer att dricka mer än de smuttar som jag tog efter att ha fyllt flaskan till bredden. Jag ville ju inte att den skulle explodera i väskan på flyget hem… … Läs mer
Samma samma men olika
Många av bilderna från vandringen, äventyret och utmaningen på den skotska ön Islay är snarlika, det vackra landskapet fortsatt i oändlighet och var makalöst vackert hela tiden. Även när vädret var uselt. Här var det inte uselt, bara normalmulet. Fr v Keishi, George, Chris, Ed och Alexe. Glädjande nog klarnade det upp och det var dags för ännu en tävling OCH lite kultur och historia, gillar det jag. Älskar looken. Kildalton High Cross, ett av de finaste och mest kompletta kristna kors som finns i Skottland. Det gjordes för ca 1300 år sedan. Sjukt rolig bild!! Det dök upp en guide som hade massor av fantastiska saker att berätta om platsen, det var faktiskt bara jag i hela gruppen som var pepp på det! Den här bilden säger verkligen allt om hur eftermiddagsdippen kom och tog de flesta av oss … Läs mer
Morgon mitt i ingenting
Första morgonen när jag till slut lyckats klä på mig inne i det lilla enmanstältet (höll på att stoppa ner liggunderlaget i byxorna) såg det ut så här (ovan) när jag drog upp tältdörren (eller vad man kallar tygfliken…), tät dimma och en sikt på ett par meter, aningens fuktigt skulle man kunna säga men varmt. Märkligt nog tyckte jag att morgnarna var härliga, jag som inte gärna är utan ett badrum med rinnande vatten. Men nu luktade ju alla ungefär lika illa! En liten blandning av morgnar och frukostar. Vi fick en färskvattensleverans (en av få saker vi inte behövde lösa själva även om det ingick vattenreningstabletter i packningen) och det blev lite tokigt när de skulle åka igen… Min look för dagen, samma som alla andra dagar. Jepp, svettig igen. Alexe och jag forcerar meterhöga ormbunkar och det … Läs mer
Into the untamed wild
Efter lunch den första dagen snörades vandringskängor och paniken spred sig när vi alla insåg att vi inte ens klarade att packa våra ryggsäckar, inget fick plats. Jag övervägde att bära mitt tält i famnen. Men det löste sig, när en av de där fd royal marinesnubbarna tittade strängt på mig så tog jag i ännu mera och då fick både tält och vattenflaska plats. Vi hade bara gått ett par minuter när vildmarken gjorde sig påmind, se bilden ovan. Jag försöker se oberörd ut men på insidan tänker jag, hur f-n ska jag orka trava runt med den här 20 kilosklumpen på ryggen i dygn på dygn på dygn. Lustigt nog orkade jag det. Även om det bitvis var ganska olustigt. Så fruktansvärt vidrigt jäkla jobbigt, inte hela tiden men ofta timmar i sträck. Jag är väldigt stolt över … Läs mer