Vilken åktur! Under helgen i Palma tog vi en sväng till några vackra platser med start i Valldemossa. Inget för den åksjuke… Vägen dit är minst sagt snirklig och smal, har man riktig tur (ironi) får man trängas med cyklister och de har förkörsrätt. Alltid. I alla sammanhang, oavsett väg. I alla fall om du frågar dem. Det måste verkligen stryka med ett par cyklister om året… Sorglig tanke men jäklar vilka läskiga situationer vi såg. Men så till det trevliga, resmålen! Vi började i Valldemossa.

I bland måste man vara snabb, det finns inga bra platser för fotosugna turister att stanna på, man får ta sina bilder i farten!

Behöver du uppgradera din riddaroutfit så hittar du det mesta i Valldemossa. Själv hittade jag två (!) par skor det första jag gjorde när vi kom dit, dock inte i butiken på bilden!

Ett besök i det gamla klostret är ett måste. Vi skulle titta in i de celler som kompositören Fréderic Chopin och hans kärlek författaren George Sand hyrde (1838), det var dock långt efter att klostret slutat vara ett kloster. Här skrev Sand boken En Vinter på Mallorca där han ganska tydligt markerar att lokalbefolkningen inte är några favoriter. Mest otrevliga… Jag håller inte med.

Här är Chopins piano och en kvinna i ett hörn med en väldigt dålig hårdag.

Han verkar ha ändrat sig där på slutklämmen. En riktig kludd. Svårspelat.

Chopins lilla terass.

Maria, Tage och jag. Vi hade med oss Tage och hans bror Herman vart vi gick. Det gick finfint. Två ganska kultiverade hundar numera. Mest tack vare mig om jag får säga det själv…

Hela gänget! Maria, Tage, jag, Magnus, Herman och Erik.

Vi drog in i det imponerande biblioteket som tillhörde klostret och som finns kvar, som synes. Jättejättejättegammalt! (Klostret var kloster 1399 till 1835 då alla religiösa ordnar fördrevs från Mallis.) Sedan raskt vidare till pryons cell och en koll i hans trädgård (han är alltså inte kvar med de gubbar som hade den titeln bodde lite extra mysigt).

Vi svepte ut här med hundar och allt och fotade och var glada, då kom en liten guidetant flåsandes, tydligen var vi efterlysta. Vi hade INTE biljetter till den här delen av klostret och därför blev vi vederbörligen utslängda medan hon gormade och viftade på spanska (jo hon viftade även på spanska, lite yvigare liksom). Så när hon föst ut oss upptäckte hon att det saknades en, ni var fyra, nu är ni bara tre (tydligen räknade hon inte Herman och Tage). Var är den fjärde? Ja var var Erik? Det visade sig att han blivit ombedd att fota några andra turister och fastnade där för han är så snäll och skulle aldrig säga nej.Guidetanten var ju tokig när hon fick tag på honom. Kul. Vi fick mycket uppmärksamhet kan man säga.

Klostrets apotek, det var nog bäst att hålla sig frisk. (Här fick jag vara tror jag. Blev i alla fall inte utslängd.)

Nästa stopp blev Port Sóller (vi åkte dock bil).

Vi började med lunch! Som kanske ser lite torftig ut här men det var väldigt väldigt gott.

Strandpromenaden.

Det verkar finnas ett lovande nattliv…

Smala gränder… Stor bil.

Vi kom hem hela och glada och trötta. Vilade lite i ett av flera olivträd i Maria och Magnus trädgård:

Tack och hej för nu.

/Titti.