Om bara några timmar lämnar jag Bath för den här gången och det står helt klart att jag måste tillbaka. Det är helt otroligt vackert här. Och mysigt. Det är en plats med så otroligt mycket historia och det gör något med stämningen och människorna som bor här. Men så är jag ju väldigt svag för sånt.

Bilden här ovanför tog jag på väg hem i går kväll på Gay Street.

Vår gata.

The Royal Cresent, vi bor på The Royal Cresent Hotel. Det lyxigaste hotellet på resan och värt varenda krona! Vi unnade oss. Hotellet fyller 250 år nästa år.

Hotellträdgården.

Och de här passade på att gifta sig medan vi åt lunch på första parkett.

Kyrkan mitt i byn, Bath Abbey.

Sally Lunn, äldsta restaurangen, eller åtminstone äldsta huset, i stan och hon blev känd med sin bulle som du ser i fönstret. Ett jättestort hamburgerbröd… Sally Lunns Bun…!

World Famous alltså.

Ett jätte jättestort träd.

Och i Bath finns det möjligheter du inte hittar någon annanstans!

Det här måste vara stans härligaste gathörn.

Älskar att det här lever fortfarande, att the milkman (som kan vara en kvinna) kommer med mjölken till din dörr.

Glatt gäng.

Titti hjärta Bath = Sant!