Vi, du och jag, är ute på en lite historisk sväng. Jag har varit i Vadstena, du får åka med här i bloggen. Jag tvingade med mig Erik och han, som inte alls är lika intresserad av sånt här jättegammalt som jag, har kämpat väl! Det var i Vadstena som den heliga Birgitta var i farten. Hon kom från en adlig och respekterad släkt. Hon gifte sig med en gubbe det gått bra för, Ulf Gudmunsson var både rådman och den tidens politiker. De fick tio barn. Birgitta och Ulf reste på olika pilgrimsresor flera gånger och på väg hem från deras sista resa dör Ulf och när Birgitta sörjer som mest så pratar Gud med henne (det gjorde han mest hela tiden med henne, ända sedan hon var barn, ingen tyckte att hon var konstig. Man bråkade inte med adliga.), Gud säger att hon ska starta ett kloster i Vadstena. Och det gör hon, det tog drygt tjugo år men hon gjorde det. Hon skapade ett kloster för både nunnor och munkar och det var kvinnorna, eller i alla fall abbedissan som chefade. Även över munkarna. Vadstena kloster blev det rikaste klostret norr om alperna, hon var bra på sitt jobb, abbedissan. Hon fick bestämma allt möjligt i stan till slut. Och hela klostret och klosterkyrkan byggdes precis, exakt och i detalj som Birgitta ville ha det. Det hade inte varit några munkar där alls om det inte varit ett nödvändigt ont. Det var bara män som fick vara präster, ta emot bikt och så nämligen…
Här är Birgittasystrarna i nutid. Jag har lånat bilden från deras hemsida. Jo, de har en hemsida. Numera är de tråkigt nog bara åtta. Och återväxten är dålig.
Klosterkyrkan, det skulle inte vara onödigt märkvärdigt. Birgitta valde kalksten.
I det här huset bodde nunnorna, deras celler fanns bakom de små fönstren på andra våningen. Men huset byggdes från början av Birger Jarl och Vadstena beskrevs lite som den tidens Las Vegas för det som inte hände i det här huset var inte värt att nämna i festsammanhang. De var ett väldigt stökigt leverne… Innan Birgitta satte tänderna i huset.
En mur gick runt hela klostret. Dels för att nunnor och munkar skulle hållas i sär, dels för att när nunnorna väl klivit in i klostret så kom de aldrig utanför den här muren igen under hela sin livstid. Inte ens en kortis. Ofta var det unga kvinnor som den rika pappan inte fick bortgift, då sattes de i kloster så de skulle ha de bra. För sånt fick klostret flera gårdar eller marker t ex. På så vis blev det rikt.
Här är hon, Birgitta. I alla fall hennes lårben. Och kanske hennes kranium, i alla fall om hon åt massor med fisk. Det säger DNA-testerna…
Det här ska vara en av de skulpturer av den heliga Birgitta som är mest nära sanningen hur hon verkligen såg ut. Skulpturen är gjort i Italien, 1390-tal, där Birgitta bodde i 30 år, där dog hon också. Birgitta fick aldrig se sitt kloster invigas, hon blev 70 år och dog 1373. Hennes dotter Katarina var hemma och jobbade med klostret och hon skulle ha blivit abbedissa men hann dö hon också. Den heliga Birgitta blev just helig 1391 då hon helgonförklaras av påven. 1999 blev hon ett av tre kvinnliga skyddshelgon för Europa. Hon var ju resvan. Hennes sista pilgrimsresa gick till Betlehem.
Mera mur.
Abedissan var den enda som hade kontakt med munkarna (Birgitta visste vilka rykten som gick om andra kloster med både munkar och nunnor…det skulle INTE hända på hennes kloster). Och det fanns ingen abbot eftersom det var abbedissan som bestämde allt. De pratade genom ett hål i väggen och det var försett med galet. Små saker som skulle skickas emellan stoppade man i tunnan till höger och snurrade till andra sidan. Lite större saker la man i lådan till vänster. En nunna fick dock inte plats i lådan…
Pratgluggarna i talarrummet.
Det finns ju hur mycket som helst att säga om allt som hände i Vadstena och massor mera att säga om den heliga Birgitta men du kan andas ut. Det får räcka nu. För nu…. Moahahahaaaaaa.
/Titti.