Vi ses inte ofta men bra. Alltså, när vi ses så är det alltid roligt och bra. Mycket att prata om, vi peppar, råder, stöttar och skrattar så folk tittar på oss. Det är fantastiskt med sådana vänner. Säg hej till min vän Christina Stielli. Hon är cool och bra och har kämpat som en galning och nu är hon framgångsrik föreläsare och författare. Hon utsågs till och med till Årets Kvinnliga Talare 2014. När vi sitter och fikar på Wienercaféet kommer en kvinna fram och tackar Christina för en fantastisk föreläsning. Det är läckert när man blir stolt över sina vänner. Christina och jag lärde känna varandra för kanske fem år sedan. Eller sex. Hur som helst, hon kom utfarande ur en provhytt och frågade om jag var jag och det var jag. Hon berättade att en av hennes döttrar tyckte att Christina och jag borde bli kompisar. Märklig kvinna men kul, tänkte jag och på den vägen är det.

Kaka? Kaka!

Hovmästaren pratar flytande franska så det klirrar i kristallen. Det känns genuint. Nästa gång ska jag plocka fram skolfranskan. Bonjour. Je voudrais une petite tarte avec mycket chocolat! Trés bien och mums filibabba. Jag vill tacka min gamla franska lärarinna Greta Aspan, allt ditt slit var inte förgäves!

Tapeten på toaletten. Det flimrade lite för ögonen.

Franska kranar. Varmt till höger och kallt till vänster. Bra att veta. Jag är nästan säker. 😉

Bra dag. Un jour trés bien… Bon nuit.

/Mademoiselle Titti.