Hodeladi hoppsan en sån dag! I går gifte sig min fina kusin Pysse med sin Fredrik. Det blev en alldeles fantastiskt härlig dag. De är så kära och fina i hop.

Här kommer de! Darling Greta var bedårande och en väldigt skicklig brudnäbb och the best man heter Kalle.

Prästen Bengt är gammal god vän till Pysses familj och det gjorde att det snabbt blev en väldigt härlig och personlig ceremoni. Fina Greta är dotter till en annan av mina kusiner, Susen.

Tänk att man ser hur lyckliga de är trots att bilden är grynig. Precis när prästen förklarat att de nu var gifta med varandra så utbrast flera av Pysses bästa vänner: Hodeladi hodeladi hoppsan en sån dag! En överraskning som kom alldeles perfekt och fick alla att skratta och le ännu mera. Pysses klänning var fantastisk. Hon är en härligt färgglad person (oavsett vad hon har på sig), inifrån och ut. Vi är väldigt olika men lika. Jag tycker och har alltid tyckt att hon är fantastisk. Hon har alltid varit nästan änglalik, hon har dansat hela livet, hon är graciös och har en otrolig kroppskontoll (sällan ändå som man får tillfälle att säga det om folk men i det här fallet är det så uppenbart, jag till exempel vet inte vad som är fram och bak på mig själv). När vi var små var jag och tittade på hennes balettuppvisningar och allt vad det var. Hon var som en älva och jag var trollet som trampade bredvid. Hon var blond och lockig och petit. Jag hade mitt spikraka bruna hår, tjocka strumpbyxor och såna där rejäla vinterstövlar med stor rund tå som alla vi barn på 70-talet hade. Missförstå mig inte, jag var alltid väldigt nöjd med mig själv, övertygad om min egen förträfflighet (på gott och ont). Jag var aldrig avundsjuk på allt det där som Pysse var och är, jag var så himla himla stolt. Och det är jag fortfarande. Hon må se petit och vän ut men hon är stark och har fixat tuffa tider. Jag är stolt. Och nu är hon gift! Med Fredrik som jag inte alls känner lika bra men de smakprov jag fått är så jäkla bra. Vilket par, vilket team!

The Kiss.

Pysses söner Igor och Leopold med lillebror Ossian.

Far och son. Min farbror Göran och kusin Toffe. Gillar båda. Mycket.

En stund mellan vigseln och middagen och festen så var det lite rast och vila. Vi körde sen lunch med faster, farbror, mamma, pappa och prästen Bengt. Fiskgryta. Ett par timmar jag inte hade velat vara utan!

Så blev det tid för fest!
Tal!

Musik från brudens far och hans orkester; Swingsters. Tradjazz som både jag, Pysse och hennes syskon vuxit upp med.

Brudvals.

Hon älskar att dansa…

Tårta! Bruden älskar flamingos och brudgummen tycker mycket om robotar…

Genomgående tema!

Toffe, Pysse, Che (!), Pappa och Uncle Göran.

En till kusin, Susen!

Två bröder förenade i intresset för mer eller mindre lyckade slipsar… Görans ovan, pappas nedan.

Mera dans!

Ett jäkla röj. Till och med jag dansade lite, det är lite svårt att låta bli när dj:en spelar Prince alla bästa låtar på en lång rad.

Världens bästa dag följd av världens bästa kväll. Jag hade så jädra rolig och det kändes som att allt blev precis som Pysse och Fredrik ville. Succé!

Kram.