Jag gick och gick i går, en långpromenad, jag gick ända in på Slottet och ett rejält varv därinne. Det kom lite som en överraskning för mig själv när jag plötsligt svängde in hos kungen, det var inte planerat. Kungen hade säkert också blivit förvånad om han sett mig men han var inte där. Luta dig nu tillbaka för en riktigt kunglig bonanza!

Här har vi sett våra kungligheter knalla upp och ner en väldig massa gånger, i alla fall på tv. De gifter sig och döper barn bakom de där dörrarna. Bröllopspussar och lyckliga föräldraleenden. Och tårar för i bland måste nära och kära begravas, det sker också här. En plats att följa ett kungligt liv på.

Kan det vara här man kröns när man blir kung eller drottning… Jag tror det.

Serafimerordens emblem i Serafimersalen.  Så här såg det ut på alla fyra väggar i detta stora rum.

Det var prinsessan Leonore som var den senaste att få Serafimerorden. Jag kommer till exempel aldrig att få den. Det finns i alla fall inget som tyder på det.

Om jag minns rätt hette rummet med det här på alla fyra väggar, Svärdssalen.

Det här är kungens grejer som han har när han vill vara riktigt fin.

Jag och en obekant tant i bakgrunden.

Jag kollade in utställningen The Lilian Look, massor av prinsessan Lilians fantastiska, fina, gulliga, roliga och lite knäppa outfits. Hon hade bland annat en handväska med en stor bild av sig själv och en golden retriver som hon och prins Bertil hade. Den väskan fick följa med Lilian på många olika officiella uppdrag. Hundälskare med humor – bästa kombon! I Slottsbutiken kunde man köpa The Lilian Look-te och The Lilian Look-kylskåpsmagneter. Jag avstod.

Här är klänningen som Lilian hade när hon äntligen fick gifta sig med sin prins. Lite otäckt att huvudet fick stå för sig själv med den där fjädergrejen hon hade på huvudet på bröllopsdagen…hon var väldigt söt. Brudbuketten bestod av liljekonvaljer, det hade min mamma också.

Och så de här två kreationerna! Den vänstra, rymddräkten, hade Lilian på nyårsafton vid millenieskiftet. Den högra, en harlekindräkt, hade prinsessan när hon var på en privat fest. Låt oss hoppas att det var maskerad… Men visst fattar man vilken sköning hon var!?

Gick vidare genom de kungliga salarna.

Inte ett dammkorn fanns det i de här enorma lamporna och det fanns många såna här takkronor. Hatten av för den som putsar!

Näääjjjj, färgen har börjat flagna på dörrarna!

Mysigaste rummet var Oscar den II:es skrivrum. Och kolla golvet.

Bernadottegalleriet. Närmast i bild V-gurra. Gustav den femte.

Och plötsligt, en massa modernt. I ett rum som hette jubileumsrummet hängde de här, som jag i och för sig gillade, det här jubileumsrummet låg bland slottets alla vackra salar. Kungen hade fått rummet i present, när han fyllde 60 eller firade en massa år på tronen. Jag har glömt. Rummet var inrett svenskt, modernt och blont. Det är det tråkigaste och nästan den fulaste inredning jag vet, inte det svenska men det blonda och de där tygerna, fula vävda hårda tyger. I det här fallet något rött med gula abstrakta blommor. Jag ville inte ens ta en bild. Det är säkert någon tanke med att det där rummet ska finnas på slottet men jag är helt säker på att ingen någonsin vill vara där. Jag är ledsen om jag trampar på några tår här…Vidare upp till festsalarna.

All den här stenen, jag älskar det. Skulle det funka i min två och en halva på söder…?

En liten specialutställning om dukning. Här har man gått bananas med en massa porslinfigurer. Kul.

Konseljsalen. Här informerar regeringen kungen om vad som händer i landet och det är här kungen berättar vad hans barnbarn ska få för namn. Och annat viktigt. Kungen sitter där vid kortänden till höger, till vänster är det paxat för kronprinsessan Victoria. När jag passerade här fick jag knöla mig genom en hel skolklass från Japan. De fotade en del… Guiden kämpade för sin uppmärksamhet. Böckerna på bordet är biblar och böcker med Svea Rikes Lag.

Vilka ytor. Här dukas det för middagar och eventuellt dansas det en del också.

Vita Havet. Här hade prins Carl Philip och Sofia sin bröllopsfest. Här har Avicii dj:at och Icona Pop röjt med drottningen. Här inne fick jag sällskap av ett gäng amerikanser som oooh:ade och aaaah:ade. En man hade sin finaste t-shirt på sig. High as a Georgia Pine tree stod det på den.Ändå var han inte särskilt lång…

Golvdetalj i Vita havet. Intartia! Jag älskar det.

Öppen spis med väldigt hängiga lejon.

Tack och hej slottet. Du har det inte så dumt du, kungen.

Storkyrkan. Och det här är baksidan.

Och här står han och gör lumpen.

Jag hoppas att du överlevde denna rojalistiska och kungliga överdos. Undersåte Schultz säger Over and Out!