Min bästa plats i hela världen är Storbritannien. London förstås men oftare och oftare blir det vändor ut på brittisk landsbygd. Jag brukar försöka komma iväg en eller två gånger om året. Själv eller med någon eller några jag gillar. Nu är det ett år sedan jag var där snart. Min resa i våras bokades av, du-förstår-varför… Helt rimligt så klart men det här längtet som nu infunnit sig, intensivt! För att lätta lite på det dök jag ner i mina fotoalbum och jag tänkte att du kanske vill hänga på? Det blir bilder från flera olika resor, några har du kanske sett förr här eller på mitt instagram. Och det blev ganska många bilder…
Flyttar gärna in.
Det är alltid en bra idé att ta en paus en stund, på en pub, med bästis.
Eller så flyttar jag in här.
Man tar en bild och någon annan tar en bild när man tar bilden…
Ganska sent en kväll i Chinatown. Kvällarna känns alltid lite varmare i London.
Att fira sin födelsedag i London, det kan inte gå fel. Även om det inte blir som man tänkt så blir det bra. Min 45års dag var dock en succé!
Man promenerar mycket. Jättemycket. Över Themsen via Millenium Bridge till exempel och vidare till St Pauls Cathedral.
Ny paus. På en pub. Vissa kollar fotboll, andra mobilen. Mattorna som naturligtvis är av heltäckningsmodell klibbar fast under skorna. Precis som det ska vara.
Shoppingen är kanon, jag köper gärna skor.
Det händer att man hittar två små ladies som njuter av varsin glass med ett klassiskt 99p chokladrån i. De här två hittade jag på Chelsea Flower Show.
På sina håll levereras mjölken fortfarande så här, av the milkman som kommer rullande i sin lilla mjölkbil.
Det kan också hända att man hamnar i ett band som består av fiskar och skaldjur.
Julpynt är inget britterna tar lätt på och det hedrar dem! Jag älskar pyntet, stämningen och känslan. Och hjälper gärna till.
Och så en paus igen. Med en skön person som man gillar. Lite senare denna kväll lärde vi kvinnan i bakgrunden dricka en liten tequila med salt och citron. Hon var inte överförtjust. 
Att ta med sig sin mamma och pappa på en bilsemester runt södra England är övervägande en bra idé men det har sin ups and downs. Här är vi, mamma, pappa, barn i Cambridge. Jag skrattar när jag ser den här bilden, min mammas min. Alltid skeptiskt till fotografering. Jag är så glad att vi gjorde den här resan. Att jag har den och bilderna och minnena. Nu när jag inte har mamma längre.
Vi avancerade lite senare samma dag till Oxford. Mamma – skeptisk. I alla fall minen.
Här vet jag inte var jag är. Minns inte men det var spektakulärt! Jag har bloggat om denna bilsemester och är du nyfiken hittar du flera inlägg här!
De har hittat på att man ska ta brödpinnarna och doppa i sitt ägg. Det är ingen dum idé.
Living on the edge! Och byxorna sitter väldigt konstigt noterar jag nu…
Alla dessa små byar överallt. Den här på brittiska sydkusten heter Mousehole. Troligen för att den är så pytteliten. Bra för surfing och i viss mån fiske.
Tintagel Castel!! Helt otroligt och sedan jag var där har man renoverat ännu mera och skapat möjligheter till ännu häftigare upplevelser och svindlande utsikter än när jag var där. Det är bara att åka tillbaka.
Polperro, Cornwall. Tidvattnet går inte obemärkt förbi här…
När det är ingen som har hackat upp det där hålet. Det fixar naturen själv, Durdle Door.
Engelska kanalen, klart badvänlig. Dock inte alltid så varm. Här är vi i Brighton.
Har man riktig tur kan man pricka in denna syn, fick zooma som attan därav bildkvalitén, men kolla på dem. Tre män, rejält byggda, i en och samma minimala pyttebåt och en av dem står upp. Ingen har flytväst! Såna här stollerier ser man inte ofta. WOW.
Rimligt.
Saknar henne mycket. Denna skeptiska, väldigt roliga, tempramentsfulla mamma som var min. Här är vi vid Royal Pavillion i Brighton. Det här stället byggde prins George av Wales till sig själv. Han hade spännande idéer och önskemål. Väl värt en rundvandring! George var inte helt populär bland befolkningen, det här kostade ju en del och han levde ganska dekadent med sina vänner. George åt och drack, dansade, spelade och röjde allt han orkade. Han gifte sig olagligt men en kvinna han gillade, det blev ett fasligt hallå. Och så fortsatte det genom hans liv.
Paus i en liten liten liten by mitt ute i ingenting. Ett sånt ställe man vill stanna länge på. Jag minns att pubhunden var väldigt trevlig och hette Pepsi.
Nu känns det faktiskt lite bättre! Jag längtar faktiskt ännu mera men lever länge på minnena. Så småningom ska jag skaffa mig ännu flera minnen. Och fortsätta ta viktiga pauser.
Kram,
Titti