Förra veckan var det mycket att göra och jag peakade i onsdags, jag följde ett minutschema och for kors och tvärs. Radio, föreläsning och moderatorsjobb.

Så här såg dagen ut i bilder. Morgonen började på radion som vanligt och fantastiskt coola Maxida Märak var gäst. Efter radion kastade jag mig i en taxi till Dansens Hus för att ge en föreläsning med temat Kommunikation under Motivationsdagen. Där träffade jag bland annat härliga Mia Törnblom som fyllde 50 samma dag och det hade jag gärna firat mera men tiden led, och så fick jag krama Colin Moon, de är ljuvliga människor. När föreläsningen var klar var det raska kliv mot Arlanda Express, Arlanda och flyg till Luleå och därifrån vidare till Boden där jag hade dagens sista stopp. Tillsammans med Torkild, Jesper och Eric gjorde jag Fyra Talande Vänner inför en nästan fullsatt salong i Boden. Roligt! Det var vår sista kväll tillsammans innan sommaren. Efter sommaren kör vi ett gäng stopp igen tillsammans. När vi hade jobbat klart åkte jag tillbaka till Luleå och sov där. När jag gick och la mig var jag så trött att jag inte kunde sova! 🙂 Men missförstå mig rätt, jag gnäller inte det minsta. Vilken lyx att få ha en sån här dag, jobba med sånt som är det bästa jag vet och med människor jag tycker mycket om. Det går ingen nöd på mig.

Johan Wester var moderator och ställde roliga och smarta frågor när jag föreläst klart! (Usel bild, förlåt.)

Livet i loge! På plats i Boden.

Jag bor ju på fel ställe, allt är bäst norr om Dalälven, helst så långt norrut man kan komma. Boden räckte långt. Så här såg det ut vid 22.30, Boden by night men i dagsljus. Älskar det.

Jag sov i Luleå, en sån här hälsning är väldigt uppskattad. Chokladbitarna också. Jag trivdes och hade gärna stannat lite längre. Tack.

Det är ett anrikt gammalt stadshotell, jag smög runt lite. Och ena sekunden var det sol men det byttes till snöstorm en stund. Utanför hotellet överraskades jag med ett kärt återseende. Erika kom in i mitt liv när jag var 17 och jättekär i en av hennes bröder. Han och jag var i hop i sju år. Jag och Erika har, till och från, hållit kontakt i alla år, men vi ses inte ofta så jag började nästan gråta när hon och hennes Johan kom springande över gatan när jag var på väg att hoppa in i taxin  mot flyget. Människor i världsklass, Erika är också en av de vackraste människor jag vet. Även på utsidan!

Jodå, Johan är också snygg! 🙂

Vilket dygn. Väldigt tacksam för de där 24 timmarna.

Kram, Titti