Hon är en Very Important Person i mitt liv, Gunilla. Jag var au pair till hennes barn när jag var 19 år. Gunilla var ensamstående med två tonåringar och dem skulle jag se till att de klev upp på morgonen, fick frukost, kom i väg till sina skolor, sedan såg jag till att de kom hem, fick middag och gjorde läxor. De blev det närmaste syskon jag som ensambarn kommer. Nu är vår kontakt sporadisk men kärleken stark. Gunillas barn Linus och Sally är numera väldigt vuxna förstås, de har en massa barn och har gift sig och för att komplicera umgänget har de flyttat hit och dit. Italien en sväng och sedan Norge för Sally och Linus bor i Belgien. Jag tänker oftare på dem än vad de vet och tror. Jag har haft så otroligt mycket roligt med … Läs mer
Det är inte ofta
…som det finns möjlighet att ha en alldeles kravlös lördag. Inte ett enda måste. Efter en lång morgon i morgonrock mötte jag en av mina Marior (har många nära som heter Maria) och vi började med att äta lunch på stan. Sedan skulle vi strosa lite i butiker, jag skulle fiska upp det där jag berättade om i går, det där jag längtat efter, annars var det inget särskilt vi var ute efter… Ja du ser ju på bilden ovan. Vi blev tvungna att vila benen inne på ett apotek (!) och fick sällskap av en isbjörn. Sånt som händer. Jag skyller alla kassarna på Maria men jag hittade ett par skor som jag helt enkelt inte kunde tänka mig att leva utan….. Nya gympadojor! Strax innan jag bestämde mig ser man på minen. Butiken bjöd på espresso. Fint. Det … Läs mer