Chins, nästan omöjligt. Jag kämpar på. Häromdagen var jag på det igen, efter ett längre chins-uppheåll. Till slut blev det 50 stycken, men med gummibandshjälp, men ändå. Träningsvärken är hemsk och hemskt skön. Här hade jag inte riktigt fått in den spänst som behövs, här ser det mer ut som att jag fastnat i vinkelvolten… Kram, Titti
Det här med att träna
Det krävs lite av mig för att komma i väg till gymmet. Det allra härligaste med träning är när man tränat klart. Det är därför jag har Lovisa, en PT som står och väntar och som kostar pengar. Man kan inte strunta i en människa hur som helst och man kan inte kasta bort pengar. Nej, nu blir det en investering i mig själv som jag vet att jag mår bra av, förstås. Jag vill känna mig stark, att jag klarar en massa saker själv utan att behöva be någon om hjälp. Oftast är det i sanningens namn väldigt roligt att träna när jag väl är där också. Väldigt väldigt mycket beror det på Lovisa (Lofsan). Dels gillar jag henne som en person, vi har mycket att prata om, hon är rolig och mitt i det är hon sträng och … Läs mer