det ska inte bli någon träningsblogg av det här. Inte alls. Men i dag lyckades jag skicka upp den här metallpinnen på 20 kg rakt upp i luften. Flera gånger. Det var väldigt länge sedan sist, nio månader sedan ungefär, så jag blev himla glad. Det kändes lite i handleden och det kommer att göra ont i morgon. Men det var det värt. Rätt vad det är kanske jag kan putta upp dörrar, stänga bakluckan, borsta håret och dra på mig stumpar också utan att det känns som handen ska lossna. Vilken grej! Två tummar upp för det när det händer. I dag slänger jag upp de där tummarna för att jag kunde putta upp pinnen! Kram från en glad en. Nu tittar vi på Broadchurch! /Titti.
Jag kan inte gå så bra
Och det är så det ska vara. Jag har nämligen tränat både i går och i dag, men Lofsan (Lovisa Sandström), min PT. Vi har ju inte setts på hela sommaren så det fanns mycket att prata om och samtidigt skulle jag träna. Jag var helt slut efter i går och efter i dag bär inte benen riktigt. Precis som det ska vara… Lovisa hade en ny magövning till mig, armbågar på bänk och benen på en boll och så rullar man bollen i sidled med benen (bilden ovan.). Axlarna och skuldrorna ska vara helt stilla över bänken. Ett – svårt. Två – så fruktansvärt jäkla jobbigt. Och det var bara en av alla grejor vi inte gjort förr som jag drillades till i dag. Hon är väldigt väldigt bra Lovisa. Här är en annan skum grej vi gjorde i … Läs mer