Härom lördagen gästade jag Nyhetsmorgon och fina Jenny Alversjö som ”Sommargäst”. Vi pratade om lite ditt och datt och om Floyd som dök upp där i bakgrunden. Vi pratade också och främst om min sorg efter att mamma dog. Det är 15 månader sedan och även om jag varit väldigt ledsen hela vägen så är det först nu som det börjat bli bökigt, det är nu jag måste hantera mina känslor, det dyker upp nya saker, tankar och känslor. I början kretsade så mycket om väldigt många praktiska saker. Bara en sån sak som att alla kistdekorationer var så anskrämliga. Jag ville också finnas där och underlätta och stötta min pappa. Nu har har lyft blicken lite, då sänker jag min. Jag berättade en del om det här hos Jenny. Mammas och min relation var inte alltid helt … Läs mer
Härligt. Ändå.
Nej, det händer inte mycket just nu. Du känner kanske igen det i ditt liv också, att tempot gått ner? Jag jobbar och sänder radio som vanligt men i övrigt står det ganska stilla. Jag längtar efter min pappa som jag inte träffat på länge, dels för att vi bor lite för långt ifrån varandra och så är han över 70… jag känner mig frisk men man kan ju vara symptomfri men ändå smitta andra säger experterna. Skit. Jag vill inte chansa. Umgänget med vänner blir också lite knas. Är det så här för dig också? Det viktiga är att påminna sig om att det här inte är för alltid. De flesta av oss behöver inte vara oroliga för vår hälsa. Nu ska vi bara se till att inte alla blir sjuka samtidigt. Det ska vi väl fixa tillsammans!? … Läs mer
Snö i Stockholm
Vinter, det bästa som finns. I alla fall riktig vinter. 8 grader kallt eller mer. Och snö. Gärna mycket. Och häromdagen hände det. Det blir direkt så mycket ljusare och härligare. Och man får nog passa på att njuta, nästa vecka är det plusgrader igen. Dåliga vintrar på de här breddgraderna. Ha en fin helg, Titti
Om lycka
Micael Dahlén, ekonomiprofessorn med hög IQ, skyhög EQ, svarta naglar och tatueringar, gjorde en föreställning om lycka – ”Om Lycka” på Dramatens Lilla Scen. Jag visste inte vad jag skulle vänta mig men det blev en fantastisk kväll. En briljant blandning av musik, skumtomtar och Micael hade bollplanket Andreas T Olsson att bolla mot. Andreas var så fantastiskt bra, helt otrolig faktiskt. Han improviserade och kom i bland i håg att komma tillbaka till manus. De båda tillsammans var helt drömmigt. Innan föreställningen åt vi middag jättesnabbt för jag fastnade i köer in till stan från landet och efter föreställningen åt vi… …glass och drack kaffe. Det var vi ganska ensamma om i Stockholms nattlig den fredagen kan jag säga. Man kan väl säga att kvällen sammanfattas bäst med; det här borde man göra oftare. /Titti
Viktiga kalas
Det har varit en del viktiga kalas på sistone! Childrens Climate Prize 2019 delades ut i Stadshuset i Stockholm. Sedan var jag och min kompis Hanna på Diabetesgalan. Blått skulle man ha och blått hade vi! Peter Jihde, som var en av kvällen programledare, och komikern Per Andersson. Det var någon sorts bromance där… Sebastien, Hanne och Hanna. Det var ett bra gäng att hänna med. Märkligt nog slumpade det sig så att jag hamnade vid samma bord som Sebastien och Hanne på Childrens Climate Prize också, vi hann avhandla mycket! Bo Kaspers spelade och jag zooooomade för de är så bra. Då blev bilden inte så bra. Sedan var de välgörenhetsauktion för ZB Foundation, stiftelsen Måns Zelmerlöv och Jonas Björkman har tillsammans, pengarna går till deras verksamhet i Kenya där de byggt skola, skapat sjukvårdsmöjligheter och nu siktar man … Läs mer
Inte helt bekväm
Det blev en väldigt rolig eftermiddag men det är inte helt lätt det här med pressbilder men de är bra att ha när jag ska vara moderator eller konferencier. Och det krävs en by, som det brukar heta. Smink och hår fixade Fanny Lagervall, Niklas Berglind stylade loss med kläder,skor, Maria Östlin fotade och Edit Künstlischer gav tydliga direktiv. Ett fantastiskt roligt gäng att jobba med. Om än en mycket märklig situation! Kram, Titti
Botox på plats igen
Det är ju ingen riktig spruta det där. Eller jo det är det men det är ingen nål på den, ännu. Då kan man kosta på sig att ta en sån här bild. Sofia som ger mig injektionerna är rolig, det är bra. Humor och värme. Och snäll. Men bestämd och väldigt proffsig. Jag blir lite pirrig innan vi kör i gång och hon låter mig hållas. Till en viss gräns. Sedan säger hon till på skarpen och så river vi av injektionerna, som placeras i käken. Tre stick på vardera sidan, det går på ett kick och så har jag varit pirrig i onödan! Det här gör ju jag med jämna mellanrum för att slippa den huvudvärk som jag haft i evigheter. Anledningen är att jag biter i hop käkarna stenhårt när jag sover. Jag provade allt jag … Läs mer
Plötsligt var hon här!
Framförhållning och grundlig planering har aldrig riktigt varit Sallys grej. Det vet jag för jag var hennes au pair och aldrig någonsin var hon i god tid. När hon sedan gifte sig höll jag på att på en infarkt över att hon sydde klänningen natten till bröllopsdagen. Samtidigt är det här en av alla anledningarna till att hon är så speciell för mig. Hon och hennes bror är det närmaste syskon jag kommit. Därför var det väldigt roligt när hon med väldigt kort varsel dök upp i Stockholm som en härlig överraskning med sin norske make och två barn (hon dyker alltid upp med kort varsel 🙂 ). Vilken dag det blev! Här är hon, sommarens bästa present, Sally. Jag tycker att hon är briljant, en mycket skicklig kostymdesigner t ex! Väldigt smart, rolig och i bland underbart tankspridd. … Läs mer
Moppe, Mys, Havet och pappa
Det har blivit ett par dagar i Gävle också. Där jag är född och uppväxt och där bor fortfarande några av mina viktigaste människor! Grillat med pappa som också viftar lite fint med en stekpincett. Här ska vi äta igen, annan geografisk placering bara. Havsbandet utanför Gävle, Utvalnäs heter platsen. Här ute, i Utvalnäs, i Harkskär och i Bönan så finns gamla fiskeläger. Det var full fart här förr, en svunnen tid. Men är du i Gävle så försök få tag på bönarökt böckling och käka på en väl smörad knäckemacka. Tillbaka i Gävle, Gavleån. I skogen bakom huset där jag växte upp. Här har har jag lekt, byggt kojor, cyklat, spanat på värnpliktiga snyggingar (när I14 ännu fanns) och så har jag joggat en jäkla massa rundor. Nu växer allt igen. Var leker folk nu? Cyklar? Springer? Stilen! … Läs mer
I tidningen
Jag har lyckats hamna i tidningen ett par gånger under sommaren. Såg du det här i Allas? Jag i midsommarkrans, det kanske aldrig händer igen. Trevligt samtal om hur bra jag är på att fira midsommar och en hel del om botox!? Ett litet smakprov där… Hela artikeln finns här. /Titti