Varför parkerar människan sin cykel så här? Varenda dag. Jag är nästan alltid först till parkeringen vid jobbet, jag börjar tidigt. Nästan varje dag väljer jag samma parkeringsruta (det finns säkert en diagnos eller så för det), jag tror att jag gör det för att det är rutan närmast entrén och på det här viset behöver jag inte fundera på var jag parkerade bilen, något jag oftast glömmer annars.  En annan människa har också samma parkeringsplats varje dag. Det är människan med cykeln. Den står precis bredvid min ruta, det är inte en parkeringsplats där och egentligen är det så klart helt ok att ställa cykeln där. Men den står nära. Jag tänker att jag lätt kommer att kunna köra in  på den och häromdagen hade den blåst omkull, det är storm mest varenda dag just nu, så nu oroar jag mig för att den ska blåsa omkull igen och trilla in i min bildörr. Det finns cykelställ och så precis bredvid… Det är alltså helt ok att ställa cykeln där. Men dumt. Jag fattar verkligen inte varför cykelmänniskan ställer cykeln där, jag kommer på mig själv med att bli irriterad, vilja köra över cykeln, bara lite grann.  Jag låter bli. Jag tar en annan ruta i morgon.  

Man får välja sina krig. Avstår att lägga mer energi på det här. Det känns fint att ha fått skriva av mig här. Tack för att du läste. Terapeutiskt. Skönt att inte ha värre saker att fundera på just nu.

Kram, Titti.