Man är ju värd lite

Titti SchultzFood & Drinks, Livet, Travel2 Comments

De flesta av våra luncher här i Hongkong har kostat några hundralappar och middagarna har varit något dyrare men inte har vi ruinerat oss eller ens varit nära. Men så bestämde vi oss för att slå på stort och det ångrar vi inte. Champagnebrunch på restaurang Tosca, en av hotel Ritz-Carltons restauranger. Det är också den högsta skrapan i Hongkong, 490 meter högt. Vi hinkade Gula Änkan och de bara fyllde på. Brunchen bestod av en buffé med så mycket lyxigt och gott att jag ville aldrig sluta äta. De vid bordet bredvid åt uteslutande grillad hummer, då får man verkligen valuta för pengarna. Jag åt allt, flera gånger. Ja, men så gott!!

img_7837

Vi var inte pinsamma alls utan fotade varandra och maten som vilka turister som helst…

img_7325

img_7327

Hummern i all ära men dessertbordet! D E S S E R T B O R D E T !

img_7335

Så himla prydliga och fina.

img_7324

img_7345

Snyggt Anders!

img_7348

Vi klämde en pizza också när vi ändå fått upp farten.

img_7319

img_7350

Notera gärna att desseerttallrikarna här ovanför och här nedanför inte är identiska…

img_7349

img_7356

img_7364

img_7360

img_7366

img_7373

img_7367

img_7378

img_7393

Efter att vi champagnebrunchat oss i timmar tog vi hissen upp ett par våningar till vad man säger är världens högsta bar, Ozone.

img_7395

Entrén.

img_7400

Andes drack ur en blomvas…

img_7415

…och Erik viftade med en öl. Då var det dags att tacka för oss och ta in notan. Och om någon i gruppen kände sig aningen berusad innan så fick den oss alla att gå spiknyktra därifrån! Men det var värt varenda hongkongdollar. Oh yes!

Kram.

 

2 Comments on “Man är ju värd lite”

Lämna ett svar till camillarunberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *