Fast på bilen här ovanför var det good night och jag invigde ”de skojiga läsglasögonen” som Erik kallar dem. Jag ser inte klok ut där jag ligger i det blå ljuset. Det går att få alla färger som finns i lamporna på rummet, utom alldeles vanligt ljus. Modernt så det förslår det här hotellet…

Inte mysigt men krispigt.

Någon har troligen värkt fram det här. Hotellet har också en doftidentitet. Någon sorts signaturdoft. Luktar gott men ganska mycket när man kliver in i repan. Och behöver man då hämta sig så så kan man slå sig ned på…

…en tand!

Konst.

Mera konst. De har i alla fall haft humor när de valt… Henrik den åttonde tyckte att skilsmässa var en långsam lösning när han tröttnade på Anne Boleyn, han halshögg henne lite snabbt i stället. Uppmärksammas i loungen på hotellet.

Nu blir det frukost med den här rakryggade personen. Kan inte tänka mig att han till exempel skulle hugga huvudet av mig oavsett vad saken gällde!

Nu drar vi out and about! /Titti.